saknad

Det är många som saknar Liljeholmen nu. Kanske är det höstrusket?

Idolsäsongen är inte riktigt samma sak utan Ericas hängivenhet och alla andra!

Skönhet, glädje, lycka, Gud, gemenskap...o allt på en o samma plats.

Några ljuva minnen...

Folkisbus

choklad-i-banan på Karmel


Balen såklart!


Smultronstället i Söderköping
o Veras mysiga stuga


Kollektiv tandborstning!!!
Detta saknar jag väldans



Till o me själva lärandet saknar man

Gotland, Gotland, Gotland!

Kommer det någonsin vara så vackert som då?

Hej på er alla fina människor!

Jag känner att det börjar bli dags för mig att skriva några rader här på bloggen. Det går ju inte att bara vara ute och titta, man måste ju tillföra något själv också.

Tänkte att jag skulle dela med mig av lite bilder från Diö. 

När man bor så nära sjön och skogen som jag gör så är det ganska lätt att bli blind för hur vackert det egentligen är, man ser det liksom varje dag. Men ibland slår det en hur fint man bor, som till exempel i fredags när sjön låg så här stilla...

... eller som igår kväll när vi var ute med båten en sväng och solen höll på att gå ner och himlen färgades rosa

Annars jobbar jag fortfarande som timvikarie i äldreomsorgen, men letar efter något mer fast så jag vet när jag jobbar. När jag inte jobbar eller letar jobb hjälper jag pappa med orgelbygge eller sköter hushållet. Jag känner mig som en riktig hemmafru ibland=) med städning, matlagning, disk,  tvättande, strykande, fönsterputsning och skjutsande av barn (okej mina bröder är väl inte så små men ändå) och sånt.

Saknar er alla jättemycket!!

KRAMAR från er egen Carro (med skorrande r)

alla

Hej! vad gör du (ni alla) mellan 24 - 31 december?

-Svara genom att kommentera detta meddelande. Smidigt som översikt!

-Även! om ni har nån favorit julkalender...

Klasses julkalender (1992) ....

Jul i Kapernaum (1995)

Sunes Jul (1991)

Mysteriet på Greveholm (1996)

Till alla er som tycker att det är deprimerande att jag talar om jul redan nu, ber jag om ursäkt (julkalendrarna var väl lite o ta i kanske), det är ju inte meningen att alla skall drabbas bara för att jag börjar tidigt! Men det blir gärna så när man inte har nån höst. Den enda som finns är en gråzon mellan sommar o vinter! /Erica

KRAM

japp aktivitet it is! nu så minsann.

okej, livsuppdatering dårå. här har vi den:

sitter i min säng, är trött efter att ha läst om bricktidningar i spermharen-boken hos sofia till alldeles för sent igår (första bricktidningen utvecklades av inkaindianerna för 300 miljarder år sen, och inkaindianerna kunde inte gå upprätt). väntar på tvätten. här måste man ha hänglås om tvättmaskinen, annars kan oönskade saker inträffa.

ikväll så far jag iväg till stockholm och till malleballe. ska också på coldplay imon och träffa annat härligt folk hela helgen.

i övrigt rullar livet på här i malmö. har fått extrajobb på lagerhaus och trivs kanon. min kurs är finemang och intressant. vi har prellat inflyttningsfest den 18 oktober (planera in redan nu!). jaa.

se där, det behöver inte va intressantare än så... :) fortsätt nu ni andra med era livsuppdateringar! jag kommer inte få den dära svarta boken förrän i vår tror jag så hugg i nu!

miss you like crazy!

livsgnista, snöflingor o hoppet

Hörrni hörrni.
Det här går ju inte... Bloggen skulle ju hållas levande
Om alla tar o skriver en liten rad om hur livet är just nu så får vi en glad uppdatering =)
Vore inte det en plan så säg?

Här kommer lite livsfunderingar från mig iaf =)

Leva –
det är att höra livets ljuva musik;
det är att se världen utifrån sin glädje;
det är att smaka på godheterna;
det är att lukta på årstiderna;
det är att känna det osynliga.

Att leva är helt enkelt att finna sina egna njutningar i det som livet ständigt erbjuder oss.
Försöker hitta såna gnistor här i söder, bortom skogarna o bergen. Vättern är nog en livsgnista, tror jag =)

Just nu befinner ja mig i en känslomässig blåsig dag. Ibland står man i lä o sen kan vinden ta tag i en så att man nästan blåser av balkongen. Lite som början av Liljeholmen. Men det blev ju så bra. Så jag tänker att det här nog också blir bra me tiden.
Livet är vackert! Det kan jag fortfarande säga om livet iaf. Det enda jag vet. Det är vackert. Visst finns det motgångar men det går också bra ibland. Och livet går vidare, även om snöflingorna går sönder. De kommer ju åter. (fast dom kanske inte kommer hit överhuvudtaget) Men man får inte förlora hoppet att det vackra faktiskt finns där.

”Hoppet är det sista som lämnar människan. Men det som är tyngst att bära.” - Johanna Thydell ur I taket lyser stjärnorna
Hoppet - det man lever på när allt annat känns onödigt tungt. Hoppet - att det kommer bli lite lättare lite längre fram, om så bara för en stund.

miss ya! /Renfjäll

Ett bröllop, en födelsedag, o två begravningar

Även jag tänker skriva ett litet inlägg. Tyvärr inte lika muntert som alla dom innan.
Blandat med glädje o sorg.

Det börjar med ett vackert, magnifikt och annorlunda bröllop i Vintage stuk den 16 augusti.
Då syster Renling blev fru Ekenstedt. Stolt är jag =) (för den som vill läsa mer kika på min blogg)

Det fortsätter med ett tråkigt besked två nätter innan bröllopet från Finland att min morfar dött. Han har varit sjuk länge i Parkinson så på sätt o vis var det en frid att han äntligen fick somna in. Är faktiskt alldeles nyligen hemkommen från den långa natts resan med bil från Finland. Där vi varit hela familjen, minus syster, på morfars begravning den 30 augusti. Den var väldigt vacker. Många tårar men vackert.

Det slutar med en 60-årsdag och ytterligare tråkigt besked den 2 september. Fader firade sin 60-årsdag i stugan i Finland. Tänk hela fyllda 60 =)
Dock slutade inte den dagen vidare lyckligt. Under bilfärden på väg hem till Sverige igen får vi ett samtal från Maria, min faster. Som berättar att min farbror Hans somnat in. Han orkade inte kämpa mot cancern längre. Stor sorg då han bara var 65 år gammal. Vid motorvägen bad vi en stund o fortsatte sedan resan med gråten i ögonen. Nu väntas ytterligare en begravning inom nåra veckor.

Det är tungt. Har som hunnit hända lite för mycket de senaste två veckorna. O sen ska man försöka flytta ner till Jönköping ovanpå allt detta. Men det ska väl gå bra. Mysigt att hamna närmare er, tråkigt att hamna längre från familjen.

Böner uppskattas! För oss, för hans familj, för farmor, för morfars fru.
Jag hoppas verkligen att Gud tänker finnas nånstans mitt i all denna röra all denna sorg.

/En mera sorgsen Renfjäll just för tillfället